För sju år sedan, 2012, jobbade Marina i en färgbutik. Älskade arbetet med färg och form men saknade utrymmet för egen kreativitet. Så hamnade hon med sambo och barn, som då var två till antalet, på ett charmigt bed & breakfast på Öland och polletten trillade ner: det är det här vi ska göra!
– Det var nästan en religiös upplevelse. Vi bestämde oss i bilen på vägen hem.
Marinas man är bonde och den obebodda gården fanns redan i familjens ägo, men i byggnaderna hade tiden stått still sedan lång tid tillbaka.
Under nio månader arbetade Marina 75 procent i färgbutiken samtidigt som gården genomgick en totalförvandling. I februari 2013 sa hon upp sig och till sommaren öppnade pensionatet. Året därpå invigdes kaféet i den gamla kvarnen.
– Det var typ ingen som trodde på mig. Men alla som sa “lilla gumman” var min största motivation. Som de sura männen, som kom i släptåg med sina fruar och kom in och hånskrattade åt att vägen hit var så dålig. Till dem satte jag upp en skylt där det stod “Om livet inte är värre än en guppig grusväg”, då började de helt plötsligt skratta åt sig själva istället.
För många kan nog blotta tanken på att bygga upp en verksamhet från ingenting kännas som en lång uppförsbacke, där det är lätt att krokna i stegen av tyngden från allt som behöver investeras i. Men inte om man heter Marina Evertsson och vågar tänka annorlunda. Nytt – fast gammalt.
– Hållbarhet har varit den stora frågan för mig när jag har byggt upp Strömma. Utan hållbarhet och återbruk hade Strömma aldrig funnits. Men genom att återbruka har jag kunnat vara smart och hitta lösningar som inte kostar särskilt mycket. Tagit tillvara på det jag har istället för att se vad jag inte har.
Om en ny restaurangstol kostar runt två och ett halvt tusen kronor, fick Marina tio stolar för samma peng på loppis. Blommor efter säsong planterar hon i rostiga oljefat från den egna och andras gårdar och av plankor som låg instuvade i den gamla svinstian har hon gjort skyltar. I egna och vänners skrymslen och vrår har hon gått på skattjakt och även räddat porslin som annars skulle slängas.